Att resa sig på nio
Som jag nämde i mitt tidigare inlägg så åkte jag på en rejäl stjärnsmäll (bildligt talat) för några dagar sedan...
Jag hade suttit och printat ner varende liten tanke i ett inlägg som behandlade en hel sporthelg, när oturen (oskickligaheten) var framme och vips så var ett fint dagsverke borta i syberspace! Detta inlägg innehöll utförliga resonemang kring bl.a imponerande upphämtningar som ändå inte räckte hela vägen (Bolton), en
17-åring som skapar sin egen saga (Macheda) och varför Manchester United har blivit för lättlästa....
Mitt stenhårda psyke till trots så känner jag inte för att skriva om det förlorade inlägget, då jag redan känner att jag sagt mitt angående dessa ämnen, även om omvärlden aldrig fick ta del av det...
Jag reser mig istället på nio i min sorg och levererar ett nytt, förhoppningsvis lika intressant, inlägg som det tidigare!
********
Först vill jag bara plussa för matchen Aston Villa-Everton! Följde matchen till en början med ett öga, ett öga som snabbt blev till två! Underbar match, många mål och en personifiering av den ökända Hawaiifotbollen! Självklart målade min personliga favorit Tim Cahill, på äkta Cahill manér dessutom. Han blev dock överglänst av Aston Villas Ashley Young! Vilken lirare! En annars så säker back som Tony Hibbert visste tillslut inte vad som var upp och ner, höger eller vänster eller frammåt eller bakåt för den delen heller....
John Carew är sannerligen också han imponerande...Jisses vilket monster i boxen han är (det är positivt)!
3-3 slutatde i alla fall matchen efter två Aston Villa-mål i slutskedet av matchen,. Ett fullt rättvist resultat där vi verkligen fick se, enligt min mening, Englands 5:e (Villa) och 6:e (Everton) bästa lag...åtminstone frammåt!
********
Så var det denna Macheda då (nej jag kan inte undgå att nämna denna intressanta kuriosa) ..
Att killen är oerhört begåvad vet alla fotbollsälskare vid det här laget, han har i stort sätt allt som en dödligt giftig anfallre ska ha för att lyckas på den absoluta topnivån...Stark, kvick och den största målnäsa jag sätt sedan Solskjaers tid...
Apropå Solskjaer så ska nog han tillskrivas större cred för den unge Machedas utveckling än Sir Alex, då jag är övertygad om att denna killerinstinkt som Macheda besitter, har pumpats in i honom under Solskjaers styre i reservlaget...
Se bara på det senaste målet han gör i A-laget, styrningen mot Sunderland, det skulle kunna vara hämtat från en video med något av Solskjaers alla mål under sin tid som världens bästa inhoppare...
Alla dessa förmågor till trots, så är det inte dessa som avgör om Macheda blir nästa stora stjärna eller inte, jag tror hans största tillgång sitter mellan öronen. Han har inte bara visat prov på fina fotbollskunskaper, utan det jag reagerat mest på, som också är det som gör att man verkligen kan börja hoppas på att han blommar ut till en ny världsklassanfallare, är hans attityd...
Det faktum att killen har visat sådan stor mognad när han spelar, att han har tillrättavisat självaste Ronaldo och att han firar sina mål som att det vore hans första och sista tyder på en vilja som jag lovar kommer bli avgörande för hur långt han kommer att nå..
Han har, precis på samma sätt som bröderna da Silva, ett sätt att spela som personifierar en vinnare. När dessa ynglingar kommer in är det alltid hundra procent, de vet att de lever i en dröm som andra skulle döda för att få uppleva, och de vill visa alla att de förtjänar den! Machedas två strutar, och Rafaels inhopp och mål mot Arsenal visar att dessa spelare aldrig ger upp, de besitter attityden som krävs för att lyckas...
Om ni nu skulle tycka att mina exempel på dessa herrars attityd inte är talande nog så är det här desto mer målande...På en liveblogg från reportern som följer Uniteds resa ner till Portugal för returen mot FC Porto, kan man läsa följande:
"No prizes for guessing who's keenest to get to Porto: young Macheda's the first to check in amid a flurry of flashbulbs."
För de som inte förstår kan jag tala om att detta betyder, i runda slängar, att inför resan till Portugal var Macheda först på plats på flygplatsen, uppenbarligen ivrig att få komma iväg och visa världen att United kan bättre än den fotboll som bjöds på The Theatre of Dreams!
Oddsen på att Ronaldo var sist på plats lär väll vara rätt låga...
*************
Truppen till Portomatchen ser ut som följer:
Van der Sar, Foster, Kuszczak; Neville, Evra, Ferdinand, Vidic, Rafael, Fabio, O'Shea, J. Evans; Ronaldo, Anderson, Scholes, Gibson, Carrick, Park, Nani, Giggs; Rooney, Tevez, Berbatov, Macheda
Båda bröderna da Silva alltså, mycket trevligt och lovande, jag återkommer till det snart..
Ferdinand är med, viktigt!
...och Macheda åker med, antagligen på bekostnad av den ett år äldre Welbeck. Uppenbarligen har rankingen omdirigerats så att Macheda nu ligger före Welbeck, jag har inga invändningar till det, då det som skiljer dessa spelare åt är, enligt mig, främst inställningen...
Welbeck ska ju enligt ryktena fått sig en släng av hårtårken efter ett för arrogant målfirande för några månader sedan, något som dock förnekas av Ferige...
Matchen då? Jag känner någonstans inom mig att United kommer vinna nere på Estadio do Dragao, som första engelska lag någonsin..kan dock vara för mycket subjektiva tankar som spelar mig ett spratt..men jag kan bara inte se United åka ut redan nu..det finns inte..
*************
Om jag då skulle återkomma till bröderna da Silva (Jag tog upp det här under det "förlorade" inlägget så nu ska jag jag bara fatta mig kort)
United kan i princip bara anfalla i mitten och på vänsterkanten just nu, med Oshea/Neville på högerbacken, av den anledningen att både Neville och Oshea saknar rätt speed och bollskicklighet för att på allvar kunna hota ett motståndarförvsar...Jag är personligen less på att se Oshea (frammförallt) komma lunkandes fyra sekunder för sent varje gång United har ett ypperligt kontringstillfälle. Det svider extra mycket då framförallt Scholes bara skulle ha att sätta ut en av sina patenterade cross ut mot honom, så hade vi genast blivit ett fariigare lag, om Oshea nu hade vart där som sagt. Nu är så inte fallet, och även om han, mot fötmodan, får bollen vid offensivt straffområde så är han för oförmögen att kunna hitta på något eget, då han inte är spelaren som kan dra sin gubbe (ingen gubbe överhuvudtaget för den delen) och jag kommer på mig själv (ve och fasa) att till och med längta efter en spelare som Wes Brown, som jag tidigare har vart kritisk till på samma sätt...
Läget är som följer: United måste (i praktiken) vinna mot Porto. Inget problem i vanliga fall, men i dagens, ensidiga (både bildligt och bokstavligt talat) och lättlästa United så är det lättare sagt än gjort!
Lösningen? Rafael, punkt. Vi behöver alternativ, vi behöver bli det oberäkneliga United som vi en gång var, vi behöver ha två farliga kanter. En offensiv högerback är också perfekt bakom en spelare som Ronaldo, som tar på sig minst två försvarare och vandrar in i plan, ytan som uppstår på kanten då kan liknas vid en fyrfilig motorväg...Rena autobahn med andra ord, och som gjord för en bollskicklig brasse med korkskruvslockigt hår att operera i....
Visst har Rafa sina brister defensivt, men här tar jag alltid Barcelona som ett exempel: Laget har i sanningens namn inga försvarare i världsklass (Pique som exempel, var petad i United och såldes således till just Barca) men laget behöver ju nästan aldrig spela försvarsspel! Och man måste ju säga att dom klarar sig rätt hyffsat defensivt trots offensiva ytterbackar som Dani Alves och Pouyol....4-0 mot Bayern...say no more...
Kortfattat my ass...
*********
Nu har jag suttit här alldels för länge! CL ikväll (verkar vara något slags tema för mina blogginlägg) och nu blire mat!
"I play with a certain passion and fire. I have to accept that sometimes this fire does harm"
Eric Cantona
Jag hade suttit och printat ner varende liten tanke i ett inlägg som behandlade en hel sporthelg, när oturen (oskickligaheten) var framme och vips så var ett fint dagsverke borta i syberspace! Detta inlägg innehöll utförliga resonemang kring bl.a imponerande upphämtningar som ändå inte räckte hela vägen (Bolton), en
17-åring som skapar sin egen saga (Macheda) och varför Manchester United har blivit för lättlästa....
Mitt stenhårda psyke till trots så känner jag inte för att skriva om det förlorade inlägget, då jag redan känner att jag sagt mitt angående dessa ämnen, även om omvärlden aldrig fick ta del av det...
Jag reser mig istället på nio i min sorg och levererar ett nytt, förhoppningsvis lika intressant, inlägg som det tidigare!
********
Först vill jag bara plussa för matchen Aston Villa-Everton! Följde matchen till en början med ett öga, ett öga som snabbt blev till två! Underbar match, många mål och en personifiering av den ökända Hawaiifotbollen! Självklart målade min personliga favorit Tim Cahill, på äkta Cahill manér dessutom. Han blev dock överglänst av Aston Villas Ashley Young! Vilken lirare! En annars så säker back som Tony Hibbert visste tillslut inte vad som var upp och ner, höger eller vänster eller frammåt eller bakåt för den delen heller....
John Carew är sannerligen också han imponerande...Jisses vilket monster i boxen han är (det är positivt)!
3-3 slutatde i alla fall matchen efter två Aston Villa-mål i slutskedet av matchen,. Ett fullt rättvist resultat där vi verkligen fick se, enligt min mening, Englands 5:e (Villa) och 6:e (Everton) bästa lag...åtminstone frammåt!
********
Så var det denna Macheda då (nej jag kan inte undgå att nämna denna intressanta kuriosa) ..
Att killen är oerhört begåvad vet alla fotbollsälskare vid det här laget, han har i stort sätt allt som en dödligt giftig anfallre ska ha för att lyckas på den absoluta topnivån...Stark, kvick och den största målnäsa jag sätt sedan Solskjaers tid...
Apropå Solskjaer så ska nog han tillskrivas större cred för den unge Machedas utveckling än Sir Alex, då jag är övertygad om att denna killerinstinkt som Macheda besitter, har pumpats in i honom under Solskjaers styre i reservlaget...
Se bara på det senaste målet han gör i A-laget, styrningen mot Sunderland, det skulle kunna vara hämtat från en video med något av Solskjaers alla mål under sin tid som världens bästa inhoppare...
Alla dessa förmågor till trots, så är det inte dessa som avgör om Macheda blir nästa stora stjärna eller inte, jag tror hans största tillgång sitter mellan öronen. Han har inte bara visat prov på fina fotbollskunskaper, utan det jag reagerat mest på, som också är det som gör att man verkligen kan börja hoppas på att han blommar ut till en ny världsklassanfallare, är hans attityd...
Det faktum att killen har visat sådan stor mognad när han spelar, att han har tillrättavisat självaste Ronaldo och att han firar sina mål som att det vore hans första och sista tyder på en vilja som jag lovar kommer bli avgörande för hur långt han kommer att nå..
Han har, precis på samma sätt som bröderna da Silva, ett sätt att spela som personifierar en vinnare. När dessa ynglingar kommer in är det alltid hundra procent, de vet att de lever i en dröm som andra skulle döda för att få uppleva, och de vill visa alla att de förtjänar den! Machedas två strutar, och Rafaels inhopp och mål mot Arsenal visar att dessa spelare aldrig ger upp, de besitter attityden som krävs för att lyckas...
Om ni nu skulle tycka att mina exempel på dessa herrars attityd inte är talande nog så är det här desto mer målande...På en liveblogg från reportern som följer Uniteds resa ner till Portugal för returen mot FC Porto, kan man läsa följande:
"No prizes for guessing who's keenest to get to Porto: young Macheda's the first to check in amid a flurry of flashbulbs."
För de som inte förstår kan jag tala om att detta betyder, i runda slängar, att inför resan till Portugal var Macheda först på plats på flygplatsen, uppenbarligen ivrig att få komma iväg och visa världen att United kan bättre än den fotboll som bjöds på The Theatre of Dreams!
Oddsen på att Ronaldo var sist på plats lär väll vara rätt låga...
*************
Truppen till Portomatchen ser ut som följer:
Van der Sar, Foster, Kuszczak; Neville, Evra, Ferdinand, Vidic, Rafael, Fabio, O'Shea, J. Evans; Ronaldo, Anderson, Scholes, Gibson, Carrick, Park, Nani, Giggs; Rooney, Tevez, Berbatov, Macheda
Båda bröderna da Silva alltså, mycket trevligt och lovande, jag återkommer till det snart..
Ferdinand är med, viktigt!
...och Macheda åker med, antagligen på bekostnad av den ett år äldre Welbeck. Uppenbarligen har rankingen omdirigerats så att Macheda nu ligger före Welbeck, jag har inga invändningar till det, då det som skiljer dessa spelare åt är, enligt mig, främst inställningen...
Welbeck ska ju enligt ryktena fått sig en släng av hårtårken efter ett för arrogant målfirande för några månader sedan, något som dock förnekas av Ferige...
Matchen då? Jag känner någonstans inom mig att United kommer vinna nere på Estadio do Dragao, som första engelska lag någonsin..kan dock vara för mycket subjektiva tankar som spelar mig ett spratt..men jag kan bara inte se United åka ut redan nu..det finns inte..
*************
Om jag då skulle återkomma till bröderna da Silva (Jag tog upp det här under det "förlorade" inlägget så nu ska jag jag bara fatta mig kort)
United kan i princip bara anfalla i mitten och på vänsterkanten just nu, med Oshea/Neville på högerbacken, av den anledningen att både Neville och Oshea saknar rätt speed och bollskicklighet för att på allvar kunna hota ett motståndarförvsar...Jag är personligen less på att se Oshea (frammförallt) komma lunkandes fyra sekunder för sent varje gång United har ett ypperligt kontringstillfälle. Det svider extra mycket då framförallt Scholes bara skulle ha att sätta ut en av sina patenterade cross ut mot honom, så hade vi genast blivit ett fariigare lag, om Oshea nu hade vart där som sagt. Nu är så inte fallet, och även om han, mot fötmodan, får bollen vid offensivt straffområde så är han för oförmögen att kunna hitta på något eget, då han inte är spelaren som kan dra sin gubbe (ingen gubbe överhuvudtaget för den delen) och jag kommer på mig själv (ve och fasa) att till och med längta efter en spelare som Wes Brown, som jag tidigare har vart kritisk till på samma sätt...
Läget är som följer: United måste (i praktiken) vinna mot Porto. Inget problem i vanliga fall, men i dagens, ensidiga (både bildligt och bokstavligt talat) och lättlästa United så är det lättare sagt än gjort!
Lösningen? Rafael, punkt. Vi behöver alternativ, vi behöver bli det oberäkneliga United som vi en gång var, vi behöver ha två farliga kanter. En offensiv högerback är också perfekt bakom en spelare som Ronaldo, som tar på sig minst två försvarare och vandrar in i plan, ytan som uppstår på kanten då kan liknas vid en fyrfilig motorväg...Rena autobahn med andra ord, och som gjord för en bollskicklig brasse med korkskruvslockigt hår att operera i....
Visst har Rafa sina brister defensivt, men här tar jag alltid Barcelona som ett exempel: Laget har i sanningens namn inga försvarare i världsklass (Pique som exempel, var petad i United och såldes således till just Barca) men laget behöver ju nästan aldrig spela försvarsspel! Och man måste ju säga att dom klarar sig rätt hyffsat defensivt trots offensiva ytterbackar som Dani Alves och Pouyol....4-0 mot Bayern...say no more...
Kortfattat my ass...
*********
Nu har jag suttit här alldels för länge! CL ikväll (verkar vara något slags tema för mina blogginlägg) och nu blire mat!
"I play with a certain passion and fire. I have to accept that sometimes this fire does harm"
Eric Cantona
Kommentarer
Postat av: matilda
nejmen, såklart handlar bloggen om fotboll. vad trodde jag egentligen? :D
Trackback
